Så bygger man tunnlar för järnvägar

Har du någon gång färdats med tåg och behövt åka igenom en tunnel`? Då vet du att dessa tunnlar kan vara riktigt långa, något som gör att det inte är konstigt att fundera över hur de egentligen byggs. De berättar vi här.

Planering inför järnvägsbygget

Det är viktigt att veta att ett järnvägsbygge inte sker lättvindigt. Projektet startar med ett gediget planeringsarbete. Under den här planeringen bestämmer man hur banan ska gå samt ser till att den är tillgänglig för många genom att ansluta den till olika järnvägsstationer. Detta kallas planläggningsprocess. När man har gjort det arbetet framställer man en så kallad järnvägsplan. När man sedan kan börja med själva byggandet är det ofta omfattande och tar lång tid, speciellt om det finns bergmaterial i vägen genom vilket man måste bygga tunnlar. I den här texten ska vi främst ta upp hur tunnelbygget går till. Klart är dock att man använder både tunga verktyg och sprängmedel för att få till tunnlarna, till exempel stora borrar. Om du själv behöver arbeta i stenmaterial krävs dock inte borrar av den storleksgraden. Om du behöver använda sådana kan du vända dig till kendrill.se som är experter på utrustning för demolering och håltagning i berg. De hyr ut alla maskiner du kan tänkas behöva för arbetsprocesser som kräver starka verktyg.

Så går tunnelbygget till

Idag är järnvägarna viktiga för att vi ska kunna nå våra klimatmål, något som sannolikt kommer att göra att det byggs fler järnvägar i framtiden. Många tycker idag att det råder brist på just järnvägar. Eftersom järnvägsbygge kommer att bli en vanlig företeelse kan det vara bra att veta lite om hur just tunnelbygge går till.

När man ska anlägga en tunnel börjar man med något som heter borrning för injektering. Det innebär att man tätar de naturliga sprickorna i berget för att undvika att de läcker vatten. När det är klart borrar man hål för sprängämnen med hjälp av en datoriserad borrigg för att hålen ska komma i exakt rätt position. Hålen pumpas sedan med ett sprängmedel som innehåller en blandning av flera olika ingredienser. Det sker med ett så kallat laddningsfordon som är speciellt avsett för ändamålet. Man arbetar med större sprängsalvor om man befinner sig på en plats där det inte rör sig så få människor, och med mindre i områden som är tätbebyggda. Efter sprängningen fraktas material bort och platsen frigörs. Sedan efterföljer en process som kallas skrotning. Då tas allt eventuellt löst material bort med hjälp av i första hand en hydraulisk hammare och sedan med hjälp av handkraft. Det är med andra ord ett mödosamt arbete som tar tid. När det grundläggande arbetet är gjort förstärks sedan berget för att hålla det stabilt. Hur mycket man förstärker berget skiljer sig från ställe till ställe och beror på vilken kvalitet berget håller. Slutligen kläs bergväggen med betong och täcks med plattor. Det gör man för att miljön i tunnel ska bli så torr som möjligt. Processen upprepas sedan efter behov beroende på hur lång tunneln ska bli.